Åter till ursprunget Varför inte satsa på guppyodling?

© 2012 Zoonen, Bild: Hans Norling Variationer. Man tror att det inte finns två guppyhanar som har samma teckning och färger. Bilderna här ovan ger förstås syn för sägen. Samtidigt har det naturligtvis givit odlarna ett fantastiskt material att arbeta med då alla dessa guppyvarianter som finns i dag   skapats. Även honorna. Guppyhonans vildform är en ganska oansenlig fisk. Men på senare år har odlarna även lyckats få fram färgrika varianter också av dessa,. även om de har långt kvar till hanarnas färgprakt och fantasirika fenor. Odling, Uppfödning & Avel, Av: Hasse, fre okt 18, 2002, 14:08 Visad: 10787 ggr, Länkar: 17 st, Röster: 6, Betyg: För nästan alla akvarister har det en gång börjat med ett litet akvarium och några guppy. Från denna ibland oansenliga fisk har det hela utvecklats till en fantastisk hobby med variationer som få andra kan uppvisa. Det finns akvarister som satsar 10 000-tals kronor om året på sin hobby. Några av dessa söker sig tillbaka till ursprunget och finner att guppyn inte utgör någon begränsning. Möjligheterna att utveckla hobbyn åt alla möjliga håll är lika stor där, även om det handlar om en enda liten art. Men guppyn (Poecilia reticulata) innehåller i dag så oerhört många varianter, den ena vackrare än den andra, att den som håller på med arten inte behöver sakna något. Arten kommer ursprungligen från Mellanamerika, där mindre bäckar och gölar är dess hem. Den lever i sött eller bräckt vatten. Den är mycket härdig och klarar syrefattigt vatten där temperaturen svänger ganska mycket. Till dess överlevnadskonster hör också att de äter i stort sett vad som helst. - Ja, det är en fantastisk fisk, säger Kjell Persson, ordförande i Halmstads Akvarieförening och själv gammal guppyfantast. - Med lite kunnande kan man faktiskt odla fram en helt egen stam och det är ju fantastiskt. Att guppyn sedan är snäll, trevlig och inte kräver några större behållare gör ju inte saken sämre. Ursprungsformen är en oansenlig liten fisk. Honan är olivgrön med en silverfärgad buk. Hon blir ungefär sex centimeter lång. Hanen blir ungefär hälften så lång och är försedd med ett flertal olika färger. Några förlängda fenor, eller slöjdito finns inte i naturen. Men han är redan i ursprungsformen en liten juvel. Dock kan han inte jämföras med det odlarna genom åren åstadkommit! Varierat material Det intressanta med vilda guppyhanar är att samma mönster inte tycks förekomma två gånger. Det gör naturligtvis att odlarna haft ett utsökt varierat material att arbeta med då de skapat det nästan oräkneliga antal varianter som finns i dag. En sak som bekymrar den verklige guppyfantasten av i dag är att det verkar vara helt omöjligt att få tag i guppy med ursprungligt utseende. Det är främst hanarna odlarna lyckats med genom åren, även om det i dag också finns hononr med både färgrikedom och framförallt förlängda fenor. Saknar motstycka Men den fantasirikedom bland de olika varianterna på fenornas utseenden hos hanarna saknar motstycke. I dag finns bland annat följande varianter: undersvärd, översvärd, lyrstjärt, dubbelsvärd, spadsjsärt, rundstjärd, spetsstjärt, slöjstjärt, solfjäderstjärt, fanstjärt och nålstjärt. Och hela tiden kommer nya varianter. Mycket populära är de med stora triangenlformade stjärtar och slöjfenor. Man jobbar också mycket med färgvarianter. Vilket bland annat innebär att man försöker placera färgerna i fenorna medan kroppen är enfärgad. Anledningen till att just guppyn blivit ett så populärt objekt för odlare som vill få fram nya varianter är förstås fiskens lekvillighet. Den är mycket lättodlad! Har man ett 50-liters akvarium med ett par guppyhanar och några honor, kan man med 100 procents säkerhet räkna med att ha yngel ganska snart. Livsdugliga ungar Arten producerar ungefär 100 ungar ungefär en gång i månaden. Och det är mycket livsdugliga ungar som växer snabbt, om de får bra foder. Guppyn föder ju levande ungar och det gör att de är mycket bättre rustade för livet än de romläggande fiskarna yngel. Det är lämpligt att föda upp guppyyngel med nykläckt artemia kompletterat med fint torrfoder. Efterhand som de växer ska de förstås erbjudas större foder. Även om arten är sällsynt produktiv, är det inte enkelt att få fram nya varianter. Det kräver naturligtvis både stort kunnande och ett oerhört intresse. Men om man saknar kunnandet, kan man ju ägna sig åt uppfödning av redan existerande varianter. Många odlare sysslar med just detta. Parningsspel Arten har ett intressant och avancerat parningsspel. Ett flertal beteenden kan iakttas i detta. Vanligast är det som benämns bitande och förföljande. I det förstnämnda utför hanen regelrätta attacker mot honans körnsorgan. Under parningsspelet spärrar hanen upp sina fenor och försöker med detta fånga motpartens uppmärksamhet. Om just detta skulle vara lättare för odlingsvarianterna, som ju verkligen har fenor att spärra upp, än för de vilda släktingarna ska vi låta vara osagt. Det fina med guppyvarianterna är, trots deras fantasirika fenverk, att de är fullt fungerande fiskar, vilket man inte alltid kan säga om avelsvarianter av andra arter. Signalställning Parninsspelet fortsätter sedan med något som benämns signalställningar. Hanen kråmar sig med kroppen böjd som ett S och får därigenom ljuset att bytas mot hans vackra färger. Därfter genomförs parningen medan paret simmar i snäva cirklar omkring varandra. En intressant detalj är att guppyn, i likhet med många andra levandefödare, kan föda flera kullar ungar utan att en ny befruktning behöver göras. Det beror på att efter befruktningen förs hanens sperma till en särskild förvaringsplats nära det ställe där äggen bildas. Där ligger sperman tills den behövs. När äggen bildats och lösgjorts, befruktas de. Det är naturligtvis förklaringen till det som förbryllat många nyblivna guppyägare, nämligen att en hona som av någon anledning blivit av med sin make ändå kan föda ett par, tre kullar trots att hon är ensam. Utrymme bra Att inreda ett akvarium för guppy behöver inte alls vara någon avancerad historia. Som nämnts behöver inte lekakvariet vara särskilt stort. Däremot är det förstås bra med utrymme där ynglen ska växa upp. Ju större desto bättre tillväxt. Ett vanligt sällskapsakvarium där guppy får dominera är heller ingen avancerad historia. Det kan dock vara trevligt att tillsammans med sina guppy hålla ett antal andra arter, till exempel några arter pansarmalar och kanske någon algätande mal, exempelvis Ancistrus. Med en sådan besättning kommer guppyna också att leka och det är upp till ägaren att plocka undan ynglen och föda upp dem. Alternativet är täta bestånd med växter där ynglen kan gömma sig för eventuella angripare. Inte för mjuk Guppyn är, som nämnt mycket härdig och klarar temperaturer mellan 16 30 grader. En bra tumregel är 22 - 24 grader. Vattnet ska inte vara för mjukt och man kan, om övriga invånare i akvariet kräver detta, tillsätta lite salt. Det kan kanske vara något för alla som tröttnat på stora sydamerikanska ciklider, discusakvarier, Malawibiotoper, saltvatten och andra avancera specialteter? Att söka sig tillbaka till ursprunget kan innebära en nog så trevlig nystart på hobbyn och ge en riktig kick! - Det är ju mänskligt att söka sig tillbaka till ursprunget, säger Kjell Persson. För många innebär det en nystart som utvecklar hobbyn ännu mer. Intresserade av guppy bör naturligtvis kontakta en akvarieförening och där träffa likasinnade. Stort kunnande finns i dessa föreningar. Dessutom finns specialföreningar i landet där man bara sysslar med levandefödare. Där finns förstås de verkliga experterna. Genom att gå med i den lokala akvarieföreningen kan man få kontakt med specialisterna. - En kamrat till mig, som är med i Svenska Guppysällskapet, sysslar numera enbart med guppy. Han har 17 akvarier i sin lilla studentlägenhet och det är guppy i samtliga. Han har blivit en riktig auktoritet på arten och reser runt och håller föredrag för intresserade, slutar Kjell Persson. Hans Norling hasse@zoonen.com